Idag var det på sin plats, dagen till ära, att diskutera Kalevala med eleverna. En del visste att vi talar om en samling gamla berättelser, men det var lite mera oklart vad berättelserna handlar om.
Många tycktes få en aha-upplevelse då jag jämförde berättelserna i Kalevala med J.R.R. Tolkiens ”Sagan om ringen”. Kampen mellan det goda och det onda, hjältar, fiender, kärlek, olycklig kärlek, magi, strider, bröllop, ja, allt det här och mycket mer finns i båda böckerna.
Ingen av eleverna kände till att Tolkien var bekant med berättelserna i Kalevala. Tolkien inspirerades av det finska språket och vårt nationalepos till den grad, att han lånade idéer från Kalevala då han skrev Sagan om ringen. Även alvspråket quenya, som Tolkien hittade på, är inspirerat av finskan. Häftigt, tyckte många elever då.
Efter dagens lektioner hade jag följande frågor i tankarna: Tänk om Lönnrot hade bestämt sig för att inte göra sina ”diktsamlarresor”? Hur skulle den finska kulturen och språket se ut om vi inte hade Kalevala? Hur skulle Tolkiens berättelser ha blivit utan influenser från Kalevala och finskan?
Tänk, att Kalevala är det enda nationaleposet i världen som har en egen flaggdag. Häftigt, tycker jag.
