Under den senaste tiden har vi haft chansen att lyssna på flera beslutsfattare och tjänstemän inom den offentliga sektorn. Retoriken innefattar i de flesta fall samma terminologi. Nedskärningar, kostnader, effektivering och produktivitet. Resultatfrämjande justeringspotter.
Gällande ekonomiska debatter är undervisningssektorn i högsta grad inblandad – vi är i praktiken till 100 % beroende av den statliga och kommunala ekonomin. Andra likheter till affärsvärlden är dock få. På kort sikt medför en lärare eller en skola enbart utgifter, inga inkomster. Vi producerar inget konkret ekonomiskt resultat, ingen vinst. Hur kan man då värdera lärarjobbet? Hur kan man främja resultat i sin undervisning?
I skolvärlden handlar resultatet sist och slutligen om kvalitativ undervisning i kvalitativ omgivning. Då nedskärningar äger rum, sjunker kvalitén. Inget dramatiskt sker direkt. Ungdomarna har alltjämt en skola att gå till, en klass att vistas i, för det mesta en lärare. Men. Kvalitetsnivån faller direkt. Följderna märks på lång sikt.
Nöjda, motiverade lärare med tillräckliga resurser innebär mångsidig undervisning och driftig skolutveckling. Detta resulterar konkret i nöjda och förhållandevis motiverade elever. Elever som märks tack vare tillräckligt små gruppstorlekar. Elever som får stöd och utmaningar. Elever som utvecklas som individer. Dessa elever utgör i allra högsta grad framtidens resultatfrämjande pott – en pott som är värdefullare än ett enda kvartalsresultat i affärsvärlden.
